Mysteriskt paket och Bruneisk tonfisk-invasion

Det lukar tonfisk SÅ IN I överallt i vår lägenhet. Här vid mitt skrivbord, den punkt som är längst bort från köket i lägenheten, så känns det ändå som att jag har en tallrik med geggan rakt under näsan. HUR? Trots en fläkt på megahögvarv och två väldigt stängda dörrar sitter jag ändå här i det här oset och det hade väl varit ok om man gillar tonfisk, men det har inte jag riktigt lärt mig än…

Anledningen till denna doftinvasion är att vår nya rumskamrat, Sita, 24 år från Brunei och ca 140 cm över jorden, har haft tonfiskfestival med halva släkten här i helgen. Hon flyttade in i början av veckan, men i helgen har det varit runt 10 bruneier som sprungit runt här och som alla säger sig vara hennes syskon när man frågar dem, men som hon själv hävdar är avlägsna släktingar. Av vad min rumskamrat Katarina och jag har kunnat utröna, så har i alla fall fyra utav dem spenderat lördag och söndag natt här. Hoppas för deras skull att vi har fel för våra rum är jättesmå och fem pers där inne i två dagar borde mer likna (och lukta som) en indisk sweatshop än något annat. Som tur är har jag varit lite krasslig och hållit mig på rummet och inte störts så mycket av denna sammankomst förrän idag. Day of the tuna-invasion. Det dessa små (alla under 155 cm) och förvisso väldigt trevliga bruneier sysslat med, är att laga enorma mängder mat. Idag enorma mängder tonfiskröra med ris. Ett tiotal tomma konservburkar med tonfisk står, AS WE SPEAK (… write?), framme på bänken i köket och sprider sin genomträngande odör genom lägenheten, förpestar luften för oss icke-tonfiskvänliga-människor. Kan slå mig i backen på att feromonerna kommer smyga in under dörrspringan vid golvet inatt, välla upp över min täckes-beklädda siluett och leta sig in i näsan, invadera min hjärna och ta sig in i mina drömmar. Det blir en dröm om min första antropologi-föreläsning imorgon där föreläsaren är en konservburk som dreglar ris, och mina klasskamrater är 140 cm korta tonfiskar med svart hår och lite snea ögon som gör kollektiv sak av att försöka peta mig i näsan.

Nog om tonfisk. Jag fick ett paket idag :) Eller ja, nästan i alla fall. Jag fick en lapp där det står att jag borde fått ett paket idag. Men då jag inte var hemma och det ”internationella föremålet” var för stort för postboxen så finns det för uthämtning eller ”återutlämning” på ett postkontor ”nära mig”. Vem har skickat detta? TRÄD FRAM, har ingen aning om vad det kan vara? Är det en bomb? Har varken beställt något eller fått reda på att jag har något att vänta? Spricker av nyfikenhet. Det rafflande mysteriet med det internationella, bomb-potentiella föremålet upplöses på onsdag, då jag beställt en återutlämning på morgonen. Missa inte det :)

Jag har köpt en ny myslampa. Fett värt då man i våra rum har att välja på pitch black eller deer-in-the-headlight, och mina älskade ljus inte går så bra ihop med alla brandvarnare runt om i lägenhet 40.

Den är enkel, rund, mjuk, vit, och jag tycker mycket om den.

Andra favoriter idag:

♥ Mitt P3 på webbradio, historier från hela världen!

♥ Robins har börjat igen på SVT

♥ Min gosiga blå ull+kashmir klänning

♥ Grön curry-pasta i kycklinggryta - YUM :)

Sov gott alla kära. Kramar