Ilha Grande - sista dagarna

Nu har vi landat in på ett hotell i Rio, ätit massor av god mat i nästan 3 timmar på en Churrasceria och strosat en sväng på Copacabana. Livet är fint ibland. Men innan vi hamnade här i den tropiska feststaden mellan bergen så hade vi ett par fina sista dagar på Ilha Grande. Skulle varmt rekommendera denna lilla ö. Vi pratade med receptionisten på vårt lilla hotell (O Pescador) och hon bekräftade våra misstankar: vi hade råkat boka in en ö-vistelse under en av väldigt få optimala veckor på året:

- Perfekt väder: varken för varmt eller kallt med mellan 25-30 grader. Ingen överdriven hetta eller fukt alltså vilket gjorde att man kunde vandra en del utan att smälta ihop till en liten pöl på marken.

- Nästan inga turister (!!!) vilket gjorde att vi många gånger var ganska ensamma på stränderna, och det fanns gott om plats på hotell, restauranger, taxibåtar och utflyktsturer.

- Trots höstsäsong: konstant och härlig men inte för stark sol. Ljuvliga juni.

Detta är ön med stort P. P står för paradis, och trots att vi inom vår lilla grupp ändå är hyfsat beresta så tror jag att alla var lite tagna av lugnet på ön, vyerna, människorna och naturen. Det är så vackert så det nästan gör ont ibland, varesig man trekkar djungelstig till en makalös sandstrand eller svishar fram på däcket av en dykbåt med öns vackra, djungelklädda berg tornande på ena sidan och en ändlös, azurblå ocean på andra. Några fåglar seglar slött över lagunen på uppåtvindarna från havet. Knallröda solnedgångar, och hibiskusar och bouganvillea i full blom i rött, gult, lila och rosa. Ljuvligt. Det är många gånger vi tittat på varandra och bara skrattat åt att vi befunnit oss just där, just då, för livet verkar inte kunna bli skönare. Här kommer lite bilder från de senaste dagarna som jag hoppas kan förmedla lite av det lugna och sköna vi haft: 

Dynamit-Harry och en snubbe från Miami Vice på däck i Lagoa Azul (Blue Lagoon).

Några av medlemmarna i vår dyk-crew mår gott på däck på väg till dykplatsen.

En av de tidiga morgonbåtarna på väg från ön med turister till fastlandet. 

Morgonpigga dykare vid första dykplatsen, ett 70 m långt vrak från 1963 på 8-18,  m djupt. Första vrakdykningen för Johan och mig, mäktigt!

Dykare i vattnet på location #2, ett rev vid en ö där de flesta fick se både sköldpadda , blåsfisk och annat roligt.

På vår favoritrestaurang påstranden, fantastiskt goda fiskgrytor och Abraãos bästa läge.

Hungriga killar efter dykningen!

Kvällskativiteter inkluderade Caipirinhas, espresso och kortspel

Vår tur att tuffa över till fastlandet och ta bussen till Rio. Var ganska gott ändå.

Nöjd resenär (:

Utsikten från vårt hotellrum i Rio. Imorgon ska det uppräckas!!!

Ilha Grande - so far!

Vi har det rätt så gott här borta. Igår var vi på snorkeltur som vi tyvärr inte har några bilder från, och idag ska vi ut och dyka. Kommer fler bilder och lite berättelser snart!

Alla oljeplattformar är ju malplacerade men den här kan nog ändå ta priset. Mitt emellan Angra dos Reis och Ilha Grande står den där, lite skev, ful och onödig. Ett monument till människans ingenjörskonst och girighet på samma gång. 

Första frukosten när vi kom fram till vår lilla Pousada med morgonbåten. Ganska gött läge!

Första dagen hajkade vi i ca 2 timmar mellan Abraão och surfstranden Lopes Mendez . Här är en av stränderna vi passerade på vägen (:

Lopes Mendez 

Lopes Mendez 

Utvalt

Här kommer några väl valda highlights från de senaste veckorna som jag gärna vill dela med er. Ledsen att det blir många bilder på Johan, är ju liksom honom jag gillar att ta kort på. Håll till godo!

En glad men trött resenär anlände tidigt en morgon till vår dörr i
BsAs (: Vi gick och åt frukost på favvo-cafét i solen på
Plaza Armenia.

Johan på kött-restaurang La Brigada. Goa miner
första gången han smakade en perfekt medium-
grillad bit rumsteak och en lika perfekt saftig
ryggbiff! Mmm!

Vi hoppade över till Colonia under två dagar och en natt,
och passade på att smaka på lite lokala delikatesser  på en av
de mysigaste restaurangerna vi varit på. I en liten källare med lågt tak,
4 bord och massor av vin längs tegelväggarna. Mums!

Sedan var det sorgligt nog dags för avresa och det jobbigaste var att säga hej då till alla fina vänner  vi träffat under tiden där. En brakfrulle med medialunas, frukt och överraskningstårta blev till en liten avskedsfest.

Sen hoppade vi på lyxig liggbuss där vi satt högst upp, längst fram och susade fram genom landskapet i 18 h. Här ses nöjd man med två glas champagne i handen.

Glad kille i solen på båten på väg från Angra dos Reis till Abraão, Ilha Grande. Yippee! 

Recap + Iguazu!

All blogginspiration hade flugit sin kos när jag satte mig ner och förökte krysta fram något under den sista månaden i Buenos Aires. Lika hastigt som den försvann kom den också tillbaka när vi åkte därifrån och jag har riktigt suktat efter att få lägga ut vräkiga bilder på vattenfall och beskriva dem med ord som egentligen är alldeles för stora för alla andra tillfällen FÖRUTOM här, men dessvärre har inte internetuppkopplingen tillåtit detta. Här på Ilha Grande är förhållanden ännu en gång optimala: inspirationen flödar och uppkopplingen håller. 

Så hej igen! Här i vad man får säga måste vara ganska nära vad paradiset skulle se ut som, har vi det bra. För att ni ska hänga med på vad som händer här behövs en liten recap av de senaste veckorna: under sista veckan i BsAs kom Johan ner och det var GÖTT! En vår ifrån varandra var slut och det är bra. Vi åt kött, drack vin, träffade vänner, dansade och mådde bra. Första juni landade sedan Niklas och Mikael, och förutom att vara lite dammiga på gå-ut fronten så förflöt de sista dagarna i ganska samma stil. Sedan delade vi på oss och Johan och jag tog en duktigt lyxig nattubuss i 18 timmar till Iguazu-fallen (se nedan) och stannade där i två dar, medan N&M lade sina två dagar i BsaAs resp. Rio. Efter detta möttes vi sedan upp här, på Ilha Grande, en mindre ö sydväst om Rio full av palmer, stränder, fisk, färsk frukt, bönor, blommor sol och brasilianare. Här stannar vi nu till på onsdag 12/6 och spenderar sista dagarna i Rio innan flyg hem 15/6. Så även om vi missar nationaldag, prinsessbröllop, Håkan och vad som verkar vara en riktigt fin försommar så kan vi inte klaga. Nu tittar vi på lite bilder från Iguazu tycker jag!

Brasilien

Vi hade en eftermiddag på Brasilianska sidan av fallen där det ska finnas bäst panorama-vyrer.
Yes indeed!

 Mäktigt!

Sagolikt!

Svindlande!

Argentina

På Argentinska sidan hade vi en heldag, lämnade hotellet vid 8 och var tillbaka vid sju,
men såg ändå inte allt man kunde se.
Makalöst!

Vidunderligt!

Underbart! 

Overkligt!

Fenomenalt!

Obeskrivligt!

P.S: De stora orden som beskriver bilderna kommer från en sökning efter ordet "fantastiskt" på synonymer.se. Egentligen är hela Iguazu en synonym till fantastiskt. D.S. 

Jag lever!

.. och mår bra! Inget att oroa sig för. Imorgon kommer mannen min och sedan dröjer det bara en vecka innan Dyverfors/Johansson dundrar in. Härliga tider! Hoppas allt är bra hemma, kram på er!

Skrytigt

Här kommer lite saker som jag är nöjd med:

• Ny ryggsäck i skinn efter att ha varit sugen på en ett bra tag. Vad den kostade? 270 sek! NÖJD
• Återupptäckt allt med the Knife. Det är gött.
• Det står för närvarande tre burkar pesto i vårt kylskåp. 
• Idag gjorde jag en ny klänning genom att ta på ett mönstrat linne över ett längre linne - BAK OCH FRAM! Tvångsmässig kreativitet infinner sig efter snart fyra månader av en väldigt begränsad garderob. Yes we can.
• Igår var vi på en blues-bar som heter Boris, åt god mat och lyssnade på livemusik med sångarens kusin och faster. Familje-häng ska man vara nöjd med. Dessutom både sax, trumpet och kontrabas - win!
• Jag är ganska snygg i håret för tillfället för jag har klippt mig.
• Ikväll ska vi till en Parilla (Argentinskt steak-house) och äta kött med Jannas föräldrar och två andra vänner. Inte mycket som slår gott häng och gött kött.
• Micropopcorn går att poppa i gryta.

Det var allt för nu. Tack och hej.

Världens bästa pappa fyller år idaag!

Grattis fader honung på 54-års dagen! Ses snart!

Livstecken

Hej mamma, pappa, svärmor och alla andra flitiga läsare! Vi lever!

Hoppas att allt är bra med er där hemma. Med oss är det bara fint trots att det börjar gå mot vinter här och det är färre och färre dagar som vi kan ligga i bikini på uteplatsen och gotta oss. Här om dagen var det en riktig busväders-dag med ösregn och kall vind, och det luktade höst när man gick på gatorna. Murkna, blöta löv och kall sten. Burr. 

Vi har haft besök i ungefär en vecka av Jannas föräldrar och det har varit jättemysigt. Vi har varit i La Boca som var en riktig besvikelse (hyper-turistigt och dålig mat), ätit god mat, glass, shoppat lite och strosat runt i Palermo. Janna och jag har också gjort våra första studiebesök till två olika cartonero-cooperativ och börjat arbeta med en klass översättare, spännande. Nu arbetar vi på att helt enkelt få till flera intervjuer och några studiebesök till innan vi har tillräckligt med material för att kunna skriva vår uppsats. 

Det känns ganska tråkigt att blogga utan bilder och jag tror att det är därför som jag tappat sugen lite, ledsen för det. Ska försöka att i alla fall få till ett inlägg i veckan, så håll utkik! Kram från oss!

Tango

Det finns alltid vissa saker som man förväntas göra när man besöker ett nytt ställe och som alla kommer fråga dig om när du kommer hem. Var det svårt att dansa tango? Var ni på någon fotbollsmatch, hur såg det ut vid Evitas grav, och HUR god är egentligen biffen i Argentina? Men det är allt som oftast inte de upplevelserna man vill berätta om. Bör göras-grejerna blir ofta ganska platta just för att det är något man bör göra. De oväntade, oplanerade och okända upplevelserna som smyger sig på under resan utan att du anar något: de är ofta de som är värda att berätta om.

I onsdags var vi trötta och inte alls sugna på att gå ut, men vi hade lovat att åka och lyssna på en av Jannas vänner när han uppträdde på en bar. När vi blev erbjudna skjuts av en av hans vänner istället för att ta bussen i 45 minuter så lättade det dåliga humöret något och vi hoppade in i bilen med hopp om en trevlig kväll. Vi kommer fram till en liten, sunkig och inrökt bar någonstans i norra delen av staden och delar ett par öl med två av sångarens barndomsvänner medan vi väntar. Vi har jättetrevligt. Kompisarna vi pratar med har visst vuxit upp ihop och är vänner sedan barnsben, och en av deras lärare ska visst vara med och sjunga ikväll. De hälsar på många av de som kommer in och verkar bekanta med personalen, och vi får veta att några av kompisarnas mammor brukar mötas här ibland. Sångarens mamma är här ikväll. Vi hoppar hemmagjorda empanadas och beställer istället två Pizza Especial (ruccola, tomat, parmesan, champinjon) och delar på medan fler och fler vänner trillar in. Gitarristen tar de första ackorden och sångaren stämmer upp i kvällens första tango. Jag har aldrig lyssnat på tango och efter de första låtarna har jag fått intrycket av att det är en väldigt poetisk, vacker, melankolisk och metaforisk musikform. "Como un viento de esperanza que sube a los nubes" och andra smäktande strofer. Baren fylls på och cigarettröken är så tät att den sticker i ögonen, och allt eftersom börjar gästerna sjunga med mer och mer i sångerna. Sångarens kompisar som vi sitter med är hans största fanclub och jublar efter varje låt. Jag vill inte åka hem.

Eventbilden är snodd från sångarens facebook. 

Det går bra nu!

Under de senaste dagarna har vi haft riktigt flyt med vårt arbete och vi håller tummarna för att det fortsätter i samma takt. I söndags hade vi en intervju med huvudansvarige för stadens miljöskydds-utskott som varade i fyra timmar på ett av våra favoritcafeér, och i måndags morse var vi inbjudna som observatörer på ett möte som involverar alla huvudaktörer för i studie. Trots att mötet var på spanska så förstod vi de stora dragen och vad som var tydligt är att waste management är ett känsligt ämne eftersom det involverar så många ämnen, så som miljöskydd, hälsa, sanitet, och social inklusion/exklusion. Och som alltid; när det finns mycket pengar att hämta så är det många som vill ha en bit av kakan, och så är det även i sophanteringsbranschen. Mycket känslor och väldigt spännande!

Annars rullar det på som vanligt, solen skiner fortfarande och det är varmt i luften, och jag hoppas helt emot all sans och vett att det här underbara vädret ska hålla i sig fram till slutet av maj. Vintern är på väg och vi får nog räkna med temperaturer på mellan 8-15 grader, men så länge vi kan sola på uteplatsen tänker jag ignorera det. Out of sigh, out of mind (:

Den här veckan är späckad för oss med intervjuer måndag, onsdag och förhoppningsvis fredag, en spelning på en klubb där en av Jannas vänner sjunger ikväll, tre (!) kvälls/nattaktiviteter imorgon, inflyttningsfest för nyvunna norska vänner på fredag, och ytterligare en utekväll på lördag. Igår landade också en annan av Jannas vänner här i stan och nästa vecka kommer hennes föräldrar på besök. Mycket på g och allt lika roligt, och jag känner mig så oerhört priviligerad som får chans att både uppleva staden med allt den har att bjuda på, träffa nya människor till höger och vänster och samtidigt ha chans att göra ett arbete som känns spännande, inspirerande och viktigt. Det går bra nu!

Vi bor ca 20 minuters promenad från den stora parken söder om Palermo
som är ett skönt eftermiddagshäng när solen är framme.

Mys i solen

På Milion igår med gott vin och tapas
(ledsen för bildkvalitén!)

Lite tisdagslyx får man unna sig ibland (: 

Ett av de officiella fotona som togs under måndagens möte, kan ni hitta oss?
Psst: två allvarliga flickor till höger..  (: