Frans på vift: En solig morgon

Efter några dagars mulet och regn är solen tillbaka. Idag vaknade jag i ett sovrum badat i solljus (mycket på grund av att trä-jalusin som ska hålla ljuset borta bara går att dra ner halvvägs) och studsade upp för att leta efter min bikini. Frukost i solen och ett avsnitt av P1s grymma podcast "Konflikt" i lurarna medan Janna läser en bok. Livet är fint.

Hittills är vi väldigt nöjda med lägenheten (se bilder i förra inlägget!) och med området den ligger i. Vi har hittat en bra mataffär, flera grönsaksaffärer, en dansstudio, en tvätteria, en liten deli, en mysig park, barer, restauranger och caféer som vi gillar. Palermo är en av de finare delarna i innerstaden och är väldigt turistigt med en lite internationell mys-känsla över det hela, men trots en viss exklusivitet så finns anledningen till att vi är här, "cartoneros" och deras arbete med att sortera och ta vara på stadens sopor, ständigt påtaglig omkring oss. Ofta så arbetar de på kvällen och då ser man både uniformerade och civilklädda som kommer med sina stora vagnar fulla av material. Vi håller just nu på och mejlar fram och tillbaka med cartoneros-cooperativ, NGO's och Buenos Aires stad för att försöka pejla läget angående möjliga intervjuer. Spännande.

En kille som arbetar med att samla återvinningsbara material och hans vagn.

Två cartoneros på Buenos Aires gator

Själva lägenheten är vi som sagt hemskt nöjda med. Det var den andra lägenheten vi tittade på och vi slog till direkt på plats, för vilket vi är väldigt glada. Det är lite småsaker som inte funkar eller som kärvar till och från, men det är inga större problem. Hittills har vi bara sett en kackerlacka (som jag modigt plockade upp med hushållspapper och slängde över muren) och en större spindel, och det får man väl räkna som en win (: Vi försöker hålla så rent det bara går i köket och resten av lägenheten för att inte bjuda in några oönskade matgäster så de besök vi haft hittills består lyckligtvis endast av Santiago, vår snälla och halvdöva äldre hyresvärd, och de två mexikanska bröderna som var över på middag i tisdags. Vi sover gott och äter bra, försöker gå på en dansklass minst en gång om dagen och mejlar och läser inför arbetet. Det känns som att vi både landat i något vi kan kalla hem och samtidigt kommit igång med vår uppgift, vilket är en riktigt skön känsla. För mig är också en stor sak att jag, till skillnad från i Vietnam, kan förstå det mesta som sägs runt om och till mig. Jag kan hänga med på vad som händer på ett helt annat sätt, vare sig det är en konversation i en gatukorsning eller en beställning på en restaurang, även om jag inte alltid kan svara så bra på min knaggliga konversations-spanska (; Men jag räknar med att snappa upp en hel del innan vi åker hem.

Nu ska vi göra oss i ordning och gå och hitta en fin park någonstans där vi kan lägga oss och jobba på brännan (: Här kommer lite fler bilder från lägenheten så länge. Kram på er där hemma i kylan!